Energieffektivisering attraktivt för tunga fordon

måndag, november 18, 2013

Kartläggning av energiförbrukning och energiåtervinning ur hydrauliksystem är några av de frågor som intresserar tillverkare av arbetsfordon.

Anders GrauersAnders Grauers, Chalmers, drivlineexpert inom SHC, var nyligen inbjuden att tala om drivlinelösningar på en workshop om energieffektivisering, arrangerad av föreningen Tunga fordon. Föreningen är en sammanslutning av fordonstillverkare i södra Sverige, med inriktning på arbetsfordon inom skog, entreprenad och tung materialhantering.

Nådde ni några spännande resultat på workshopen?
-Ja, ett intressant resultat var att en ändring i drivlinan som kan öka produktiviteten hos fordonet hade ett större värde än att bara minska bränsleförbrukningen. Ökad produktivitet kommer normalt även att leda till lägre bränsleförbrukning per arbetsuppgift maskinen utför. Det kan alltså vara av intresse att undersöka om hybridisering kan öka produktiviteten, t.ex. genom att öka precisionen och snabbheten i styrningen av drivlinan.

Vad berättade du om?
-Jag berättade om de skäl som finns att hybridisera, där bränslebesparing är en viktig orsak. Jag beskrev också hur hybridisering påverkar ett fordon på många olika sätt, och visade hur man kan resonera för att avgöra vilka lösningar som passar vilka fordon. För att inspirera till att tänka fritt kring olika aspekter av hybridisering, gav jag exempel från vitt skilda typer av fordon där man kan se att de inte alls använder samma lösning och att motiven för att hybridsera är helt olika. Slutligen beskrev jag att det finns en stor skillnad mellan vad som efterfrågas och är lönsamt idag och vilka krav som ställs på fordonen i framtiden.

Vad är skillnaderna för drivlinor för arbetsfordon jämfört med vägfordon?
– Skillnaden mellan olika arbetsfordon är ofta minst lika stor som skillnaden mellan vägfordon och arbetsfordon, det finns inget enkelt sätt att uttala sig om arbetsfordon som grupp. Men en stor skillnad mellan vägfordon och arbetsfordon är att energin som går åt till framdrivning ofta bara är en liten del av den totala energiförbrukningen hos fordonet och att det därför ibland kan vara viktigare att studera energiåtervinning i andra delar av fordonet än just framdrivningen.

Kan man säga något mer specifikt om de typer av fordon som tillverkas av Tunga fordons medlemsföretag?
-En viktig faktor är att de aktuella arbetsfordonen görs i små serier. Därför är det är inte rimligt att utveckla delar som är specialanpassade för just bara en fordonstyp, utan komponenterna som krävs måste passa många olika fordon.

Kan några studier gjorda inom SHC vara intressanta för Tunga fordon?
-Ja, det fanns ett stort intresse på workshopen av att kartlägga energiförbrukningen i fordonen för att veta vilken potential till bränslebesparing olika lösningar kan ha. En sådan analys kan dra nytta av flera av de metoder för energistudier som gjorts inom SHC.

Vad ställde workshopens deltagare för frågor till dig?
-De frågade om hur man hybridiserar tunga vägfordon och var nyfikna på vad som skiljde eller var lika mellan hybridisering av deras fordon och traditionella lastbilar och bussar. I den delen av workshopen där det diskuterades framtida projektförslag talades det mycket om hydrauliksystemen och om det går att återvinna energi ur dem på ett kostnadseffektivt sätt.

Var befinner de sig i en eventuell rörelse mot hybridisering?
-Det skiljer sig så klart åt mellan de olika företagen, där vissa jobbar med eller har undersökt möjligheten med hybridisering och andra inte har mer än ställt sig frågan om vad det skulle kunna innebära för dem. Det är också viktigt att förstå att det som företagen strävar mot är att erbjuda fordon med bra egenskaper till ett attraktivt pris. Hybridiseringen är alltså inte ett mål i sig själv utan ett av flera möjliga sätt att skapa ett kostnadseffektivt fordon.

Workshopen Energieffektivisering genomfördes inom ett samarbetsprojekt med Chalmers energiinitiativ.

Tunga fordon drivs av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Medlemmar: Volvo CE, SP Maskiner, Svetruck, Semcon, Ljungby Maskin, Gremo, Cargotec, Alucrom, Dasa Control Systems, Kärcher-Belos, Fogmaker International, Rottne Industri AB

Text: Emilia Lundgren
Bild: Oscar Mattson