Framgångsrikt doktorandnätverk knyter samman svensk el- och hybridfordonsforskning

fredag, oktober 31, 2014

Doktorandnätverket för svensk hybridfordonsforskning knyter samman doktorander från skilda ämnesområden och skapar möten med fordonsindustri och forskningsinstitut. – Nätverket är värdefullt för framtida samarbeten och kompetensförsörjning, säger projektledaren Anders Nordelöf.

Genom nätverket för doktorander inom svensk el- och hybridfordonsforskning träffas forskarstuderande från universitet och högskolor i hela landet för att lära känna andra inom samma eller närliggande forskningsområden.  Nätverket ger dem möjlighet att få veta vad som händer just nu, både i den akademiska världen och inom industrin.

Anders Nordelöf är projektledare för Doktorandnätverket för svensk hybridfordonsforskning, och doktorand vid Chalmers där han ägnar sin forskning åt att utvärdera miljöaspekter av elektrifierad vägtrafik med livscykelanalys.
Anders Nordelöf är projektledare för Doktorandnätverket för svensk hybridfordonsforskning och doktorand vid Chalmers där han ägnar sin forskning åt att utvärdera miljöaspekter av elektrifierad vägtrafik med livscykelanalys.

Här föds idéer till ny forskning
– Själva poängen är att man träffas och knyter kontakter. Genom nätverket kan man hitta kompetens att relatera sitt projekt till, och få nya perspektiv på hur ens arbete kan komma till användning. På så vis föds idéer till ny forskning, säger Anders Nordelöf som lett nätverket sedan starten för snart tre år sedan. Han beskriver sin roll som den som sätter pulsen och hjälper till att etablera nya kontakter mellan doktorander och med industri, men understryker att ett nätverk måste leva av egen kraft.

Möten blandar teori och praktik
Doktorandträffar, seminarier och kurser är återkommande inslag i nätverket. Under doktorandträffarna har man bland annat besökt Scania, Volvo Cars och de konsultbolag inom fordonssektorn som bildats på senare år i Trollhättan. Träffarna skiljer sig från traditionella forskarseminarier genom att blanda akademisk höjd med lättsammare inslag, menar Anders Nordelöf.

– Konkreta inslag som berör forskningen, till exempel testkörningar, är ofta väldigt givande. Om man forskar om tunga fordon måste man ju provköra en lastbil någon gång! Det är roligt att inflytelserika personer från industrin tar sig den tiden med doktorander, fortsätter han. De har förstått att det är framtidens kompetenta forskare och medarbetare de möter.

Rustar doktoranderna för framtiden
Förutom forskningsrelaterade aktiviteter brukar nätverket erbjuda någon form av fördjupning som inte har direkt koppling till forskningen, men som ändå ger viktig kunskap. Det kan handla om exempelvis projektledning eller presentationsteknik. Tanken är att rusta deltagarna inför utmaningar som de kan komma att ställas inför under doktorandtiden eller på framtida arbetsplatser.

Mojgan Nikouie Harnefors är doktorand vid institutionen för Elektrisk energiomvandling vid KTH.  Hon försöker delta i nätverkets samtliga aktiviteter, och menar att den kontakt hon får med andra doktorander och sakkunniga är mycket värdefull.

Mojgan Nikouie Harnefors
Doktorand Mojgan Nikouie Harnefors arbetar i ett SHC-finansierat projekt vid KTH, där hon undersöker hur effektomvandlaren och elmaskinen i en el- eller hybriddrivlina kan integreras till en enda enhet.

– Träffarna håller mig uppdaterad om forskningen inom mitt område och gör att min professionella utveckling går snabbare, säger hon, och lyfter fram ett besök på Volvos testanläggning som särskilt intressant.

– Att få tillfälle att prova alla olika el- och hybridfordon under ett och samma tillfälle var fantastiskt.

Utbildar även industrin
Doktorandkursen ”System Development of Hybrid Vehicles” ges i höst för andra gången i nätverkets regi och är ett led i arbetet med att främja kunskapstillväxt inom elektrifiering och hybridisering. Eftersom undervisningen till stor del består av videoföreläsningar och den platsbundna undervisningen flyttar mellan olika högskolor, kan de medverkande komma från olika delar av landet. Kursen leds av Anders Grauers, docent vid Chalmers.

Man vänder sig inte enbart till doktorander utan även till personer i industrin som arbetar med relevanta uppgifter inom drivlinor. Deltagarna arbetar gruppvis med att dimensionera en drivlina för olika fordonstyper. Syftet är att förstå hur dimensioneringen påverkas av de olika krav som ställs.

– Vi riktar oss inte till dem som ska bli experter i att konstruera hela drivlinor, utan till dem som arbetar med någon del i dessa, säger Anders Grauers. Förståelse av hybriddrivlinor ur ett helhetsperspektiv är inte så väl spridd, och kursen är ett tillfälle att få snabb och allsidig inblick i området.

”Når de allra flesta”
Flera av de medverkande doktoranderna arbetar i projekt som är finansierade av Svenskt hybridfordonscentrum. Anders Nordelöf lyfter också fram att det finns många inofficiella kopplingar och nätverk bland de som forskar inom el- och hybridfordon i Sverige, och att doktorandnätverket kontinuerligt även lyckas fånga upp nytillskott. Man anmäler sig till nätverket genom att registrera sig på Svenskt Hybridfordonscentrums hemsida.

– Handledarna tipsar sina doktorander, och doktoranderna tipsar varandra. Jag tror därför att nätverket når ut till de allra flesta forskarstuderande inom el- och hybridfordon i Sverige, och en stor andel är medlemmar. Men vi vill såklart locka med alla, säger Anders Nordelöf.

Text: Emilia Lundgren

FAKTA
Doktorandnätverket för svensk hybridfordonsforskning drivs av SHC (Svenskt hybridfordonscentrum). Totalt har nätverket idag ett sextiotal medlemmar varav 30–40 aktiva. Alla doktorander inom el- och hybridfordonsområdet som är aktiva i Sverige är välkomna att ansöka om medlemskap.
Läs mer: http://hybridfordonscentrum.se/doktorandnatverket-for-svensk-hybridfordonsforskning/