Hon kartlägger kommunernas introduktion av laddfordon

måndag, september 28, 2015

Martina Wikström studerar politiska och praktiska förutsättningar för kommuner att introducera laddfordon i offentliga fordonsflottor och i kollektivtrafik. Snart försvarar hon sin avhandling på KTH. Vi ställde några frågor om hennes forskning.

Martina WikströmHej Martina! Vilka kommuner ingår i din studie?

-Studien av de politiska förutsättningarna har gjorts med Stockholm som studieobjekt. När de gäller praktisk användning har jag tittat på alla kommuner som varit med i Elbilsupphandlingen*. Det rör sig om ungefär 500 laddfordon i 100 fordonsflottor inom till exempel tekniska förvaltningar, hemtjänst eller offentliga energi- och fastighetsbolag.

Du konstaterar att kommunerna har stort utrymme att själva lösa de nationella målen för fossilfri fordonsflotta på lokal nivå. Vilka för- och nackdelar ser du med den friheten?

-Fördelen för kommunerna är att de kan hitta de lösningar som passar bäst utifrån de lokala förutsättningarna. Nackdelen är man kan misslyckas att se problemet ur ett systemperspektiv. Man har en tendens att bara titta inom sitt eget närområde, när man hade kunnat nå större effekt genom samordning över kommungränserna.

Hur togs den nya tekniken emot i de fall du studerat?

– Generellt kan man säga att ingen var uttalat negativ till laddfordon. Däremot var acceptansen väldigt låg för att prova något nytt då denna användargrupp är mån om att kunna utföra sitt arbete utan hinder. När man hittar rätt tillämpning går det bra men introduktionen behöver assisteras och fordonen introduceras. Med tydliga ramar för användningen blir det lättare att ta till sig den nya tekniken. Dock kvarstår en inställning hos användarna att man gärna ser att ca 50 % batterikapacitet är kvar när man är tillbaka vid sitt kontor/anläggning/fikarum, för att känna sig säker.

Finns det någon avgörande faktor för hur väl introduktionen fungerat?

– En framgångsfaktor som jag har identifierat är s.k. policyentreprenörer, en typ av eldsjälar, ute i kommunerna. Alltså personer som är duktiga på att föra upp sina intressefrågor på den politiska agendan. De har en nyckelroll när det gäller att hitta rätt sammanhang för introduktion och få folk att prova. Policyentreprenörer är ofta personer med kunskap om laddfordon, och är internt kopplade till kommunen till exempel genom en förvaltning.

Kan du ge några exempel på effekter som bruket av laddfordon i offentlig verksamhet fört med sig?

-Att ”tankning” sker i och med att fordonet är parkerat har man sett innebär en vinst i arbetstid. Ett tydligt exempel på detta är Jönköpings kommuns verksamhet på Visingsö, där man tidigare tagit färjan till fastlandet för att tanka. Ett annat exempel är Vattenfall som har introducerat laddfordon på sina kärnkraftsanläggningar, där säkerhetsföreskrifterna gör det omständligt och tidskrävande att åka och tanka fordonet utanför området.

En annan intressant effekt är att kommunerna börjat inventera sin körning för att hitta områden där laddfordon kan introduceras, något som lett till ökad medvetenhet om fordonsparken. I vissa fall har detta inneburit att man identifierat småsträckor som egentligen inte kräver bil alls och där övergått till elcykel.

Är introduktion av laddfordon i offentlig sektor en bra taktik för att nå de nationella målen för fossilfri fordonsflotta?

-Ja, jag tycker det! Det är ett bra sätt att lösa de praktiska detaljerna kring att introducera ny teknik, som sedan når privatpersoner på andrahandsmarknaden. Verksamhetsfordon kör fler mil per år än privata fordon, så genom att i första hand byta ut dem gör man större vinst i antal fossilfria mil. Att köra ett laddfordon på jobbet är även ett bra sätt för användare att få sina första erfarenheter av laddfordon. Sen finns det också möjlighet för ett politiskt handlingsutrymme som kan visa på en politisk riktning för framtiden.

Tack för samtalet! Vad ska du göra nu när din tid som doktorand på KTH är över?

Jag har arbetat på Energimyndigheten de senaste fyra åren parallellt med min forskning. Nu kommer jag att vara där på heltid och inledningsvis vara rådgivande för en nationell samordning av fördelning av klimatinvesteringsstöd för laddinfrastruktur.

Om projektet
Doktorandprojektet har bedrivits inom den tvärvetenskapliga forskarskolan Program Energisystem vid Skolan för kemivetenskap, KTH. För mer information kontakta Martina Wikström, 08-790 6551, marbjor@kth.se

Martina Wikström försvarar sin avhandling den 9 oktober kl. 13.30 i Kollegiesalen, Brinellvägen 8, KTH, Stockholm.

Projektdeltagare:
Martina Wikström, KTH, doktorand
Per Alvfors, KTH, handledare
Lisa Hansson, HiMolde, bitr. handledare

Läs avhandlingen ”Electric vehicles in action”

*Elbilsupphandlingen pågick 2010-2015 i syfte att få fler elfordon på svenska vägar. Projektet var ett samarbete mellan Stockholms stad och Vattenfall AB och medfinansierades av Energimyndigheten. Läs mer här: http://www.elbilsupphandling.se/

Text: Emilia Lundgren

Foto: : Klas Wikström